Race Report Öloppet Sprint 6:e Augusti, 2016

I lördags genomförde vi, Marie Landgren och jag Öloppet Sprint. Detta är då den korta versionen av Öloppet med bara 20km löpning och 2,6km simning. Tycker nog inte att detta är en typisk sprintdistans utan en ganska utmanande distans. Marie och jag tog oss ut till starten på Styrsö med fjärilar i magen. Dagen till ära var det ganska blåsigt vilket kunde innebära besvärlig simning på den oskyddade utsidan vid Stora Känsö och Vargö. Att Marie inte hade löptränat på fyra veckor på grund av knäproblem påverkade naturligtvis också vår nervositet inför start. Innan start tejpade Charlie på ElitRehab upp Maries knä och lugnade oss med orden, ”- ingen fara att springa med det knät, det kommer nog bara göra jätteont….och innebära lite längre rehab i höst”. Skönt tänkte vi.

oloppet16

Starten gick och vi la oss ganska så långt bak för att inte bli översprungna av mer ystra par. Första simningen gick hur bra som helst där vi drog förbi många som hade det svårt med simningen. Under den första timmen var det lugn löpning upp och ner för stenhällar och promenad där det blev kö i trassliga partier. Efter en avloppssimning över till Brännö tunnades leden ut och i långa stunder sprang vi helt ensamma. Marie hade nu betydande känningar i knät även om hon försökte mörka det för mig. Ute på ett snorblåsigt Galterö kämpade vi på i blåsten och Marie grävde djupt för att hålla farten. På Krokholmen övergick löpning till promenad på knassvår stenskravel med blandade småhopp på stela ben.

Simningen över till Stora Känsö var dramatisk då blåsten skapat imponerande vågor och en vattenmiljö där även simkunniga skulle kunna drunkna. Men då vi övat simning i blåsiga vatten så kände vi oss trygga. Men oj vad vi fick slita. Vi har nog aldrig känt oss så levande. Halvvägs framme på Känsö lossnade repet som vi var sammanbundna med. Efter lite reparationsarbete och vattentrampande fortsatte vi. När vi till slut kravlat oss upp på en stenhäll på Känsö skrek Marie att hon hade kramp överallt på benen, men framförallt på framsidan. Efter att jag gjort halvtafflig massage av hennes smalben släppte det värsta och vi fortsatte löpningen.

Nu var det ganska tydligt att Marie fick kämpa med att både hantera sitt värkande knä och sina halvkrampande ben. Varje simning var en lycka för henne då hon kunde vila benen. Efter sista simningen från Vargö till Styrsö hade vi 6 km löpning. Här körde vi med repet mellan oss så att jag kunde dra Marie i ett lite högre tempo än vad hennes knä och benmuskler egentligen önskade. I nedförsbackarna försökte Marie hålla farten uppe genom att skutthoppa på ett ben för att inte belasta sitt knä. Det såg väl sådär bra ut. I denna sista löpning sprang vi förbi två danska tjejteam vilket i denna delen av loppet kändes som stor lycka. Till slut var vi i mål på strax över 4 timmar, överlyckliga och redo att göra om det igen. Marie är snorsport.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s